Guiden Lars, stora katter och en fransk supe
Morgonen började med en hyfsad frukost i Port E. Sedan i bilen och till Tsitsikamma och en längre promenad längs berget som stupar ner i havet. Här mötte vi också ett litet däggdjur som heter Roch Hyrax och liknade en liten söt bäver. Den är tydligen släkt med elefanten.
Lite otippat att de valt att bosätta sig mitt i vandringsleden till Suspension Bridge. Vägen dit var naturskön och rätt så lagom strapatsrik.
Härifrån åkte vi vidare till Tenikwa, men först tog vi en Olaglass.
I Tenikwa som är en park för räddade vilda djur som annars hade dött i vilt tillstånd tog vi en guidad tur. De som kan klara sig i det vilda efter vård och rehab släpps ut igen annars får de bo här livet ut. Här mötte guiden med det otippade namnet Lars upp för en tur till de olika stora katterna. Här är Lars och han intygade att han var ensam om sitt namn i sin by (troligtvis även i hela Sydafrika), eller vad tror ni?
Vi hade turen att komma precis till matningen och fick följa med Lars runt till såväl geparder som lejon plus en mängd andra kattdjur. Lars gick obekymrad in till alla utom lejonen som han nöjde sig med att klia genom grinden.
Det första djur vi mötte var en Marabou-stork som skadat vingen i en krock med en kraftledning.
Rätt fräck, va.
Sedan gick vi vidare till geparden, som varit där i många år och som enligt Lasse inte ser oss människor som bytesdjur och därför hålls som husdjur av många här nere. De dödas ofta när de sprungit ikapp ett byte och får jobba i ca en kvart med att kväva detta. Då skriker för det mesta bytet en stund och det hör lejon eller leoparder i närheten och dödar geparden samt stjäler dess byte.
Sedan gick vi vidare till geparden, som varit där i många år och som enligt Lasse inte ser oss människor som bytesdjur och därför hålls som husdjur av många här nere. De dödas ofta när de sprungit ikapp ett byte och får jobba i ca en kvart med att kväva detta. Då skriker för det mesta bytet en stund och det hör lejon eller leoparder i närheten och dödar geparden samt stjäler dess byte.
Sedan var vi inne hos en släkting till geparden som bara kan springa i 80km/h jämfört med gepardens 110 km/h, men som inte brydde sig nämnvärt om oss.
Vi avslutade hos lejonen som var syskon och där hanen var ett s k vitt lejon, vilka vanligtvis dödas direkt av sin pappa eftersom de inte har förutsättningar att klara sig till vuxen ålder pga bristen på kamouflerande färg.
Dagen avslutades med kvällsmat på en fransk restaurang i Knysna. Restaurangägaren med fru var fransoser och hade ett gäng duktiga lokala förmågor till sin hjälp i serveringen. Ägaren och kocken handhälsade på alla kunder och hälsade oss välkomna till restaurangen. En mycket lyckad dag som vi kommer att minnas länge, inte bara för Lars skull........
Fortsätt njuta! Vilken resa.. vad ni kommer få uppleva! 👌🏼